Vladimir Oravsky & Ulf Diktonius
Den störda utflykten
H:ström
Pappa leker tjuv och polis hela dagarna på jobbet. Han är alltid glad. Detta är väl för att han har så roligt. Att ha leken som arbete är helt enkelt alldeles för bra.
En dag händer det. Det börjar som en bra dag med bad vid klipporna. Det är pappa polisen och sexårige lillebror Zebbe och tioåriga systern Azadeh. De är nere vid stranden och Azadeh leker med lillebror och pappa ropar att nu är det mat på filten. Men Azadeh lockar pappa att jaga henne. Hon vill retas när han ropar att de skall äta. Hon skriker: Kom och ta mig då! Han är ju polis och får väl jaga henne! I samma ögonblick börjar det blåsa och bli lite kallare. Så är upptakten till den händelse som helt och hållet förändrar familjens liv… Det är sådant som man i åratal funderar över varför det hände. Och att verkligheten är så bräcklig att det bara händer. Och hur det hade gått om hon inte ropat så där på pappa. Pappa som är polis och som egentligen skall klara av allting. Men nu händer detta ödesdigra som inte ens pappa klarar av…han som alltid berättar om sitt, om hur miraklet skedde när han som barn hemma i Iran började prata. Han var sen med talet.
Senare än alla andra. Först kunde han bara säga pappa. Han sa pappa till allt och alla, till mamma, till pappa, till hönsen till grisarna men plötsligt kunde han tala i långa vindlande meningar. Detta skedde naturligtvis på döda åsnors dag som allt annat som sker på döda åsnors dag i pappas värld. Och dessa historier blandar sig i den svenska nutiden där det finns en underlig kattkvinna och Abraham med hunden med det lustiga namnet Besidemedyouwalk och skatan och katten och rymdmänniskor som kan släcka universum så det blir kolsvart som på muggen…
Det finns ett generöst tilltaget barndomsrum och en mycket tilltalande fantasi över denna realistiska berättelse som ger alltihop sagans skimmer. Plötsligt sker olyckor och lika plötsligt sker mirakel. Det är högt och lågt och lysande och gastkramande och vardagsmättat. Författarna angriper verkligheten med det tioåriga barnets ögon. Likaväl som detta skapar otäcka hot i den vardagliga verkligheten löser det en otäck vardagsverklighet med fantasins hjälp genom att måla över, släta ut, rationalisera och skapa skimmer.
Det är en verklighetssaga om en verklig familj med otäcka inslag av overklighet som Oravsky & Diktonius skrivit och den griper tag. Det roliga med denna bok är att där inte finns övertydliga spår som lagts ut i tydliga och larmande propåer om att dessa skall man följa. Det finns inte heller någon genreförfalskad verklighet, eller en genreinsmickrande klichegarderob som författarna hämtar ur. Det är istället rent och nytt och oväntat med kryddor av den iranske pappans metaforer saltade med den svenska kulturens och verklighetens sanningskriterier med tillika trösterika eller förnumstiga propåer som att ”det löser sig” eller ”där ser du” till att ”där sa du något”. Detta ofta i prövningar mot berättelsens svårare passager.
En oväntad händelse skapar hemska följder som i ett slag undanröjer alla normala förutsättningar och allt ser plötsligt helt annorlunda ut. I en tioårings barnasinne kan sådana saker vara förtrollande. Att barnets underliga makt över verkligheten förvandlar allting till att vara just så som de önskar. Men också att en förtrollande verklighet blir näst intill obegriplig.
Det är en gripande och vacker skildring med otäcka inslag om en familj som drabbas av en händelse som förändrar allt som möjligen kan förändras. Där finns en inbyggd moral om hur bräckligt livet är men att hopp ändå finns. Sedan gäller naturligtvis att allting alltid händer på döda åsnors dag…
”Den störda utflykten” är humor och skröna och verklighetssaga och bär på allt vad sagor kan innehålla av märkliga figurer och saker som förändras i ett nafs berättat med verklighetens otäcka oberäknelighet som fond.
Benny Holmberg
